polispolispotatisgris

lär dig allt om dig själv genom att rita en gris. visst var det en del jag inte visste, men nu vet jag ju!

Toward the middle, you are a realist.

Facing front, you are direct, enjoy playing devil's advocate and neither fear nor avoid discussions.

With few details, you are emotional and naive, they care little for details and are a risk-taker.

With less than 4 legs, they are insecure or are living through a period of major change.

The size of the ears indicates how good a listener you are.The bigger the better. You drew small ears, you are an OK listener

The length of the tail indicates the quality of your sex life.And again more is better! You drew large tail, WOW!

http://drawapig.desktopcreatures.com/drawApig.asp

du kan inte gå under den... du måste gå igenom den.

vägskäl i livet... låter så förbannat klyschigt... vem var det nu som sa att klischeer faktist är livets sanningar?
det är våååååååååååår och det gör mig glad. känslorna känns faktist lättare och jag vill gärna bege mig ut och lyssna på fåglarna. siam och milo sitter i fönstrena och spanar, ibland går vi ut en stund och de blir liksom alldeles överväldigade av intryck.
den senaste tiden har varit svår och jobbig. jag kämpar med migsjälv och tycker att jag inte förtjänar något. inte kärlek och inte närhet och kramar och så. men jossi och anna hjälper mig.
jag funderar rätt mycket på vem som egentligen är jag och har svårt att hitta till den där känslan av att veta. känner mig styrd och formad och rädd för att fastna i någonting som egentligen handlar om rädsla snarare än verklighet...

nu ska jag åka och vara domare på en gymnastiktävling. mina små tjejer från förra året ska tävla och jag längtar efter att se dem.
tot ziens.

abba/kent/gummiboll i huvudet

times are achanging

inte så mycket inspiration till skrivandet. hjärnan är en gummiboll som ligger i mitt huvud och liksom sticker ut ur öronen. igår blev jag psykad till min gräns och somnade med hjälp av medel som gör att man känner sig smått bakfull dagen efter. men ooo vilken fin vårdag det var.

mina katter växer och jag känner mig så stolt för jag kan mata dem så de växer och blir stora... haha. och så är de väluppfostrade och busiga och sådär charmigt klantiga. de känns som mina bäbisar.

slukar böcker dagarna i ända och jobbar som vanligt igen. ska numera planera in vila i mitt schema för att inte överträffa migsjälv.

dagarna går...

saknar mina bröder (hey yo len)

i huvet spelar gime gime gime a man after midnight. och allt som oftast nu för tiden den storslagna textraden ÄR DU LYYYYCKLIIIG NUUUU? av kent. det är något jag frågar mig varje dag.

nej svarar jag lycklig blir jag först när jag vet att livet inte kunde vara bättre. det händer nu o

då. då är jag det. lycklig alltså.