times are achanging
inte så mycket inspiration till skrivandet. hjärnan är en gummiboll som ligger i mitt huvud och liksom sticker ut ur öronen. igår blev jag psykad till min gräns och somnade med hjälp av medel som gör att man känner sig smått bakfull dagen efter. men ooo vilken fin vårdag det var.
mina katter växer och jag känner mig så stolt för jag kan mata dem så de växer och blir stora... haha. och så är de väluppfostrade och busiga och sådär charmigt klantiga. de känns som mina bäbisar.
slukar böcker dagarna i ända och jobbar som vanligt igen. ska numera planera in vila i mitt schema för att inte överträffa migsjälv.
dagarna går...
saknar mina bröder (hey yo len)
i huvet spelar gime gime gime a man after midnight. och allt som oftast nu för tiden den storslagna textraden ÄR DU LYYYYCKLIIIG NUUUU? av kent. det är något jag frågar mig varje dag.
nej svarar jag lycklig blir jag först när jag vet att livet inte kunde vara bättre. det händer nu o
då. då är jag det. lycklig alltså.
No comments:
Post a Comment